Hjälp.

På grund av vissa saker som hänt i mitt liv så har min OCD förvärrats. Jag började må sämre och sämre och det var som värst för cirka 3 veckor sedan, då jag kände att tvånget upptog all min tid och alla mina tankar och att det tillsammans med en underliggande depression gjorde att det kändes som att det brann i hjärnan på mig. Sökte hjälp hos mobila teamet i min stad, fick träffa två personer och prata en del för att sedan skickas hem igen utan någon vidare hjälp. Hamnade återigen hos mobila teamet på psykiatrin nästkommande vecka efter att min pappa kört mig dit och fick nu bättre hjälp av en tjej som verkligen tog sig tid, pratade och försökte bena ut vad som gör mig så orolig/rädd och vi pratade om hur stressen i mitt liv påverkar det hela. Fick utskrivet ångestdämpande som jag kan ta när ångesten är som värst, eller rättare sagt när jag känner att den kommer krypandes.

Fick även en tid hos en psykolog nästkommande fredag och jag var där nu i fredags. Även om det som vanligt är mycket mumbojumbo när man går till en psykolog, så kändes det skönt att få prata med någon som förstod mig och verkligen var insatt i OCD-problematik. Tydligen så har hela 2-3 % av världens befolkning OCD (tvångsyndrom). Det är enormt många människor, min psykolog sa bland annat att i min stad som har lite drygt 100 000 invånare så är det alltså 2000-3000 människor som har sjukdomen och många lider i det tysta eftersom många skäms och har svårt att söka hjälp för sina bisarra tankar och tvångshandlingar. Det är skrämmande egentligen. Jag är glad att jag sökt hjälp på allvar nu och faktiskt får hjälp, jag äter även antidepressivt som ska hjälpa till att höja upp hormonnivåerna i hjärnan till den grad att jag är mottaglig för beteendeterapi och att tvångstankarna successivt förhoppningsvis kommer att bli färre och färre.

Jag har mått lite bättre senaste tiden men det är mycket bisarra tankar som samlas i huvudet då och då. Exempelvis måste jag duscha och tvätta håret alldeles för mycket, är livrädd för kanyler när jag är utomhus och lite annat. Får hoppas sertralinet jag äter ger bättre verkan snart...

Ska iaf försöka bli bättre på att uppdatera den här bloggen. Det är skönt att skriva av sig då och då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback