Jo just det..

igår när jag var hos ocd-specialisten så var jag lite nervös, eftersom sist jag var där när jag skulle gå ut ur byggnaden så var det typ något som liknade en bloddroppe på glasdörren och jag ville egentligen inte tillbaka och se den igen, och måste gå igenom dörren och riskera att få blodkladd på mig...

men när jag väl kom dit så behövde jag bara rycka i ett snöre, ett sånt där dörröppningssnöre och smita in i huset. jag tittade inte ens efter blodet utan gick raka vägen in på psyk.

sen när jag var på väg hem igen, efter cirka 40 minuters snack, så var det rätt mycket folk i rörelse och jag ville ju helst inte stå cirka 1 meter från dörren och iaktta fläcken, så jag gick ut precis som alla andra och trodde nästan att fläcken var bortstädad men såg i ögonvrån att den satt där, väldigt blodröd.

det kändes ändå inte lika farligt som man kunnat tro.. och jag tror inte det är blod, eller ja.. är tveksam iaf. tycker det borde mörknat då eftersom gammalt blod brukar vara nästan brunt och inte klarrött.

Jag ska bli bättre

på att uppdatera denna bloggen. Jag lovar.

Och jag ska även bli bättre till hälsan sett. Nu har jag varit på terapi varje vecka i sex veckor och jag måste säga att det känns betydligt bättre. Jag är inte samma deprimerade tvångssyndrom människa som jag var i början av detta året. Det känns som om det blir lättare och andas och lättare att leva.

Äter numera zoloft, 100 mg om dagen. Det hjälper faktiskt, jag märker det inte genom att allt känns underbart, fåglarna kvittrar, etc utan jag märker det genom att jag blir mycket sämre bara på några dagar om jag slarvar med medicinen.