It's not me, it's my OCD.

Jag har inte bloggat så mycket på sistone, vilket kanske är dåligt. Det är bra att skriva ur sig sina tankar ibland.

Jag har beslutat mig för att bli frisk och kvitt min OCD nu, så till imorgon så ska jag skriva ner en lista på saker som jag är rädd inför mitt första riktiga KBT-möte.

I helgen har det varit lite upp och ner med tvättandet, men jag har noterat att jag tvättar händerna mycket mera när jag är ensam än när jag är i sällskap. Jag tvättade dock upp en hel flaska med tvål under lördagen och söndagen och sedan dess är mina händer ganska torra om man säger så. Inte så konstigt med tanke på att dummajag tvättar bort allt naturligt fett från dem.

Har kunnat röra mig ute i världen relativt normalt sista dagarna. Var till och med på en fest i fredags, men jag drack ingenting för att inte förstöra medicineringen och kunde inte dricka något till maten eftersom saften såg ut som blod. Det gick ändå rätt bra med maten, eftersom det var catering och jag såg till att vara den första som tog. Det var dock väldigt jobbigt eftersom kniven var skitig, så jag åt bara med en gaffel.

Jag tror att min medicin har börjat verka nu för jag känner mig lite gladare och har mer kraft. Det känns väldigt jobbigt inför mötet imorgon, eftersom jag är rädd för sjukhus och allt som handlar om sjukhus, men mötet är ju inne på sjukhuset, så jag måste helt enkelt gå dit. Jag ska ha fingervantar på mig och vanliga vantar och dra i alla dörröppnare, sådana där snören, så jag slipper ta i dörrarna.