pilleri pillera.
idag var jag hos farbror psyk. farbror psyk är specialiserad på tvångssyndrom (OCD).
vi kunde dock inte inleda den kognitiva beteende terapin imorse, eftersom jag varit i väldigt uppförsbackig bergodalbana i helgen. jag blev skjutsad till jourläkare igår eftermiddag, blev matad med lugnande stesolid och fick sömntabletter. sen blev jag skjutsad till min familj, som matade mig med mat och sällskap och lite lugnande seriöst pratande och sen sov jag 11 timmar på propavan och zopiklon.
istället bestämde vi oss för att jag måste börja äta medicin igen (jag slutade för jag hatar dom jävla pillerna), så denna gången blir det till att prova på zoloft, eftersom det tydligen är ett bra piller att knapra på om man är lite sjuk i huvudet som jag och gillar att tvätta sönder sig.
jag tycker det är minst sagt eländigt att jag är så psykiskt skör att jag måste ha piller för att stå upprätt, inte gråta ur mig all vätska i kroppen, inte lägga mig i närmsta snöhög och gallskrika alternativt slå sönder någonting.
det lustiga är att jag har ätit zoloft, för cirka 3-4 år sedan, men jag kommer inte ihåg ett smack av det och i journalerna (enligt farbror psyk) så står det att jag började äta det i december och sedan hade slutat under våren någon gång, av en väldigt mystisk anledning.. (stod inte och jag har förträngt/minns inte).
så jag ska hämta ut zoloft i eftermiddag eller imorgon, samt sömntabletter..
dessutom så måste jag bestämma mig för att bli frisk nu.
och må bättre.
jag står inför en jättelik utmaning.. säger både psykdoktor, låtsasföräldrar och jag.
vi kunde dock inte inleda den kognitiva beteende terapin imorse, eftersom jag varit i väldigt uppförsbackig bergodalbana i helgen. jag blev skjutsad till jourläkare igår eftermiddag, blev matad med lugnande stesolid och fick sömntabletter. sen blev jag skjutsad till min familj, som matade mig med mat och sällskap och lite lugnande seriöst pratande och sen sov jag 11 timmar på propavan och zopiklon.
istället bestämde vi oss för att jag måste börja äta medicin igen (jag slutade för jag hatar dom jävla pillerna), så denna gången blir det till att prova på zoloft, eftersom det tydligen är ett bra piller att knapra på om man är lite sjuk i huvudet som jag och gillar att tvätta sönder sig.
jag tycker det är minst sagt eländigt att jag är så psykiskt skör att jag måste ha piller för att stå upprätt, inte gråta ur mig all vätska i kroppen, inte lägga mig i närmsta snöhög och gallskrika alternativt slå sönder någonting.
det lustiga är att jag har ätit zoloft, för cirka 3-4 år sedan, men jag kommer inte ihåg ett smack av det och i journalerna (enligt farbror psyk) så står det att jag började äta det i december och sedan hade slutat under våren någon gång, av en väldigt mystisk anledning.. (stod inte och jag har förträngt/minns inte).
så jag ska hämta ut zoloft i eftermiddag eller imorgon, samt sömntabletter..
dessutom så måste jag bestämma mig för att bli frisk nu.
och må bättre.
jag står inför en jättelik utmaning.. säger både psykdoktor, låtsasföräldrar och jag.
Kommentarer
Trackback